Definition: Atopiskt eksem är en kronisk, kliande inflammatorisk hudsjukdom som kan vara associerad med astma och/eller hösnuva och med familjär förekomst av dessa sjukdomar. Atopiker är en individ med ärftlig benägenhet att reagera med uttalat immunologiskt svar på olika vanliga ämnen i vår miljö.

Orsak: Kombination av arv och miljö. Huden visar en konstitutionell benägenhet till torrhet, klåda och eksem. Barriärfunktionen är nedsatt hos även till synes normal hud. Till viss del beror symptomen också på en obalans i kroppens immunförsvar med överreaktion mot naturligt och vanligt förekommande ämnen.

Försämrande faktorer: Klimat: Kyla, torr luft och temperaturväxlingar. Mekaniska faktorer: Hudirriterande ämnen,  ”stickiga” kläder av ylle, helsyntetiska klädmaterial kan försämra. Dammig miljö. Uttorkning; Vatten, tvål, tvättmedel, rengöringsmedel samt alltför riklig badning och duschning. Bad i simbassäng - klorerat vatten ger ofta försämring. Stress: Psykisk stress. Fysisk ansträngning med svettning utlöser ofta klåda. Infektion: Såväl lokala infektioner (bakterier i eksemet eller virus: herpes, mollusker) liksom allmäninfektioner. Huden är vid atopiskt eksem ofta koloniserad med Staph Aureus, ger lätt infektioner i eksemen. Luftburna ämnen: Gräs, trädpollen, mjäll från pälsdjur, kvalster och mögel kan möjligen försämra eksemet. Allergi: Äkta födoämnesallergi som bidragande orsak har betydelse framför allt hos spädbarn och små barn med utbredda eksem och mycket besvärlig klåda. Vanligast är allergi mot ägg, mjölk och fisk. Komjölksallergi brukar försvinna under förskoleåldern, äggallergi omkring 7-8 års ålder, medan fiskallergi ofta varar livet ut. Födoämnen: Vanligt att citrusfruker, tomater, starka kryddor, jordgubbar och skaldjur kan verka ospecifikt klådframkallande (icke allergisk).

Symtom: Obligatoriskt är att eksemet kliar mycket. Växlar ofta i svårighetsgrad. Ofta sämre under vinterhalvåret. Typisk utbredning som ändras med åren, se nedan. 
Huden kan uppvisa ”vit dermografism” kärlsammandragning i stället för kärlvidgning vid rispning  av huden.

De flesta insjuknar före 5-års ålder. 50% utvecklar luftvägsbesvär. De flesta blir besvärsfria under skolåldern. Dock är huden fortsatt känslig och cirka 25% utvecklar senare i livet handeksem, varför yrkesrådgivning i tonåren är av vikt (undvik våta, smutsiga eller hudirriterande arbeten). Atopiskt eksem kan även drabba individer i vuxen ålder!

Status: Lokalisation och utseende av eksemet förändras under uppväxtåren:

Spädbarn < 2 år: Vanligen rodnade, torrfnasiga, ibland vätskande förändringar på kinder eller bål/extremiteter (ofta på extremiteternas sträcksidor). Skolbarn (2-12 år): Torra, förtjockade fläckar lokaliserade till stora böjveck (knäveck, armveck, handlovar, vrister och glutealveck). Ofta torrhet och blekhet perioralt. Munvinkelragader. Ödem och lichenifiering runt ögonen med enkel- eller dubbelveck i nedre ögonlocket är typiskt. Ungdom/Vuxna: Lichenifiering (= förtjockad hud). Ofta uttalade förändringar i ansikte (ögonlock, runt mun och i panna)/hals, händer, böjveck, hårbotten. Tendens till neurodermit. Enstaka får svåra, utbredda eksemskov.

Atopiska vinterfötter: Vanligast i 5-10 års ålder. Fjällning och sprickbildning på framförallt stortår och främre trampdynor plantart, sällan klåda. Ofta smärtor från fissurer. De flesta blir sämre vintertid samt vid svettning.

Differentialdiagnos: Seborroiskt eksem.  Skabb (ofta flera i familjen, mikroskopisk verifiering av skabbkvalster). Keratosis pilaris (follikulärt lokaliserade rodnade papler ff.a. på överarmarnas sträcksidor, ibland kinder och lår. Kan finnas samtidigt med atopiskt eksem). Psoriasis (i typfallet mer välavgränsad och med tjock fjällning). Kontakteksem (viktig differentialdiagnos, finns ofta samtidigt med atopiskt eksem och förvärrar eksemet. Utredning med epikutantest). Perioral dermatit (saknar uttalad klåda, ff.a. hos vuxna). Hudsvamp (asymmetri, randaktivitet, verifikation med odling eller mikroskopi). Ichthyosis vulgaris (generellt torr hud). 

Utredning: Diagnos på klinisk bild och heriditet. I vissa fall kan RAST (bestämning av specifikt IgE i serum) samt pricktest vara av värde. Detta när allergi misstänks utlösa eksemen (ff.a. hos små barn med uttalat eksem och dåligt terapisvar). Vid misstanke om kontaktallergi (t ex mot nickel, parfymämnen, lokalbehandlingsmedel, krom i läderhandskar): Epicutantest (”lapptest”).
Remiss till barnallergolog om uteslutning av basfödoämnen övervägs.