Se även avsnittet Diarré hos barn i kapitlet Barnens sjukdomar.

Definition: Fler än tre lösa avföringar per dygn under tre veckor eller lös avföring under fyra veckor..

Orsaker: Tarminfektioner: Banal enterokolit med virus (rotavirus, calcivirus t.ex. Norwalk), enteriska adenovirus, astrovirus). Bakterier som E-coli enterit (EHEC ?blodiga diareer, ffa inhemsk smitta?, ETEC ?vanligaste orsaken till turistdiarre?), salmonella, shigella, yersinia (diarré, artrit, erythema nodosum, pseudoappendicit), campylobacter. Parasitsjukdomar som Giardia och amöbiasis.

Födo- eller läkemedelsutlöst: Direkt antibiotikabiverkan eller rubbad bakteriell balans orsakad av antibiotika (t ex clostridium difficile; naturligt förekommande bakterie som tillväxer när den naturliga bakteriebalansen rubbas via antibiotika och via sitt toxin kan utlösa Pseudomembranös enterokolit), laxantia överdosering, NSAID, järnsubstitution,  protonpumpshämmare, SSRI, antacida, digitalisintox, laktosintolerans, komjölksallergi, glutenintolerans, sorbitol (saft, läsk, tuggummi), lakrits, hög kaffekonsumtion, alkoholöverkonsumtion, koppar i dricksvattnet. Matförgiftning med toxin från staph.aureus, clostridium perfringens eller bacillus cereus.

Tarmsjukdomar: IBS, divertikulit, colonpolypos, glutenenteropati, ulcerös kolit, Mb Crohn, mikroskopisk kolit, gallsyremalabsorption (oftast ideopatisk men uppträder vid sjukdom i terminala ileum ?ffa vid Mb Crohn?, ibland efter cholecystektomi), koloncancer, gastrokolisk fistel.

Komplikation efter operation: Vagotomi, ventrikelresektion, tarmresektion, kolecystektomi, strålbehandling.

Övrigt: Hypertyreos, diabetesneuropati, perniciosa, Mb Addison, malaria, maligniteter, kronisk pankreatit, toxic shock syndrome (feber, kräkning samt diarré), akyli (risk för bakteriell överväxt i tarmen), nedsatt immunförsvar (vid behandling med immunosupprimerande läkemedel), förstoppning/ fekalom, efter strålning.

Utredning: Diarré som varat mer än 4 veckor är utredningsfall liksom alla som varit utomlands eller är allmänpåverkade. Grundlig anamnes (resor senaste sex månaderna, viktsnedgång/feber/blodtillblandning, tidigare mag- tarmbesvär, läkemedel. Utredning beroende på misstänkt orsak (infektion, inflammation, tumör eller funktonella). Aktuella lab- prover kan vara: Faeces-odling x 3,  ff.a. om pat varit utomlands (ev. komplettera med cystor och maskägg- dessa kan vara svårodlade; vid neg svar och fortsatt misstanke odla ytterligae 1-2 ggr ). Ev riktad odling mot EHEC (alltid vid blodig diarre).  F-Hb x 3, Hb, SR, CRP, MCV, LPK, S-Fe, S-ferritin, S-albumin, CRP, P-glukos, tyreoideastatus, elstatus (intorkning?), kreatinin, B12 folsyra, transglutaminasantikroppar, P- amylas, laktosbelastning. Primär -ärftlig- laktosintolerans kan fångas in via genotypning av patient-DNA, baserad på PCR-teknik. (Prov i helblod, B-Laktostolerans DNA- diagnostik; begär ”DNA-MCM6-genotyp” eller ”Adult hypolaktasi- genotypning”). Man kan med detta test se om hereditet för laktosintolerans föreligger men ej om förvärvad intolerans finns.
Ev gallsyremalabsorption kan testas genom att ge 1 dospåse Questran före måltid i tre dagar. Om då diaréerna upphör kan orsaken vara just gallsyremalabsorption.
Rekto- och koloskopi liksom CT buk kan komma i fråga vid utredning av oklar kronisk diarré. Detta i regel via gastroenterolog.