Definition: Inflammation i tarmmukosan från rektum och i varierande grad proximalt i kolon och vid Crohn också ileum.  IBD innefattar ff.a. diagnoserna Crohns sjukdom, mikroskopisk kolit och ulcerös kolit.

Orsak: Multifaktoriell. Troligen genetisk predisposition, exogena faktorer (forskning kring olika bakterier), diet? (association till högt intag av fettsyran omega-6), stört immunologiskt svar. Ulcerös kolit överrepresenterat hos icke-rökare/ exrökare, Crohn hos storrökare. NSAID tros kunna utlösa skov. Sjukdomarna ses mest i I-världen, ffa i Skandinavien och Nordamerika. Kan debutera i alla åldrar men Crohn i regel före 30- års ålder, ulcerös colit mellan 20-40 års ålder och mikroskopisk colit ffa hos medelålders kvinnor. Orsaken  i de flesta fall av mikroskopisk kolit är okänd men kan utlösas av läkemedel som NSAID, lansoprazol, ranitidin, simvastatin, SSRI, karbamazepin och klopidin.

Symtom: Lös, tunn, slem- och blodtillblandad diarre´. Debut kan vara allt ifrån sakta smygande (ff.a. Crohn) till en akut debut med starkt påverkat allmäntillstånd. Vid enbart proktit (inflammation i rektalslemhinnan) kan obstipation föreligga. Smärtsamma kramper i vänster fossa (tenesmer) som lättar efter defekation. Feber, viktnedgång, trötthet. Associerade sjukdomstillstånd till de inflammatoriska tarmsjukdomarna kan vara från ögon (irit, episklerit, uveit), leder (artralgi, sakroilit, pelvospondylit), hud (psoriasis, erythema nodusum), lever-gallvägar (primär skleroserande kolangit).  Mikroskopisk  kolit har i regel ett lugnare förlopp med färre komplikationer, men kan ha samtidiga ledbesvär och tyreoidit.  Senare i förloppet är fistlar vanliga hos Crohnpatienten.

Differentialdiagnoser: Vid akut debut tänk på infektiösa agens t.ex. campylobacter, salmonella, shigella, yersinia, chlostridier, EHEC. Malignitet, hemorrojder, IBS, divertikulit, celiaki (ökad risk för mikroskopisk kolit), laktosintolerans, gallsaltsmalabsorption. Läkemedelsutlöst (ex. v. antibiotika och NSAID).

Status: Prokto-/rektoskopi; kan visa lättblödande, chagrinerad slemhinna. Ev. anemi. Ömhet vänster fossa beroende på lokalisation,vid Crohn ev. palpabel resistens höger fossa. Om allmänpåverkan med feber, buksmärtor, takykardi, blodiga diarréer, obehag/ muskelförsvar vid bukpalation  - risk för fulminant kolit med toxisk kolondilatation - perforation.

Utredning: Akut diarrédebut föranleder utredning med F-odlingar inkl clostridier och amöba/maskägg. Lab i form av Hb, SR, CRP, LPK, TPK, albumin, elektrolyter, kreatinin och F-calprotectin. Sistnämnda är ett Ca-bindande protein som utgör en markör för inflammation i tarmen och kan användas för att differentiera mellan inflammatorisk tarmsjukdom (IBD- där provet också kan  följa sjukdomsaktiviteten) och IBS. Normalgräns för vuxna < 50 mg/kg).
Rekto-/ koloskopi med px. Crohn skådas likt kullerstensbeläggning, senare med fibrotiseringar och strikturer samt transmurala förändringar. Ulcerös kolit ff.a. lokaliserat till mukosan och mer distalt. 10% förblir oklara initialt. De flesta fall som initialt är oklara blir till Crohn. Mikroskopisk kolit har i  regel makroskopiskt normal bild vid skopi. Utreds med multipla px som ger diagnosen. Colonrtg, datortomografi och ultraljud ger inte diagnos. Ofta har dessa patienter en normal blodbild trots diarre.
Viktigt att vid misstanke på IBD ha en snar kontakt med gastroenterolog.