Definition: Minst två oprovocerade anfall till följd av abnorma, repetetiva, synkrona urladdningar i storhjärnans bark.

Orsaker: I det flesta fall oklar orsak (cirka 60-70%), cerebrovaskulär sjukdom, cerebral tumör, cerebral infektion, neurodegenerativ sjukdom, förvärvad skada, trauma. Hereditära faktorer. Kramptröskeln kan sänkas av t.ex. sömnbrist, hormonella faktorer (hos kvinnor premenstruellt samt graviditet), elektrolytrubbningar, hypoglykemi, infektioner- feber, oro, stress, hyperventilation, abstinens (efter bl.a. alkohol, bensodiazepiner), sänkt kramptröskel av t.ex. tricykliska antidepressiva liksom tramadol – sistnämnda direkt olämpligt att förskriva till epileptiker. Ljud och ljusfenomen kan trigga anfall.

Symtom:
I regel förkänningar. Symtomatologin beroende på vilken form av EP-anfall; var i hjärnan anfallet startar och vilken spridning anfallet har.  Emellan anfall normalstatus. De flesta anfall upphör utan behandling inom ett par minuter. Beroende på epilepsityp  indelning enligt nedan.

1) Partiella anfall (tidigare benämnda fokala). Symtom beroende på vilken del av hjärnbarken som aktiveras.

Enkla partiella anfall med fokal början. Motoriska (som fokal kramp) eller sensoriska  symtom (som lukt-, smak-, syn-, hörsel- eller känselstörning) intakt medvetande.

Komplexa partiella som ovan med grumlat medvetande och i regel automatismer som kan bestå av t.ex. ryckningar, gestikulerande eller ett upprepande av en fras. Ofta olika former av aurafenomen före anfall och en postiktal fas på ca. 10-15 minuter.

Partiella anfall kan generaliseras och övergå i ett generaliserat tonisk- kloniskt anfall  (grand mal).

2) Generaliserade anfall. Symmetriskt engagemang av båda hemisfärer direkt vid anfallets början.

Absenser (tidigare Petit Mal): Kortvariga (från sekunder till minuter), börjar och slutar plötsligt, orörlig och stirrar rakt framåt, okontaktbar. I regel inga motoriska fenomen. Ingen postiktal fas, drabbar ff.a. barn och yngre.

Myokloniska anfall: en serie av symmetriska ryckningar vanligen i armar, medvetandet påverkas ej, kortvariga.

Generaliserat toniskt- kloniskt  anfall (Grand Mal): Medvetandeförlust, flexion i extremiteterna, faller, tonisk fas med kramp i hela muskulaturen i ca. 10-30 sekunder och efter detta klonisk fas med kramper i ett par minuter i hela kroppen. Ökad sympatikusaktivitet med blodtrycks- och pulsstegring, svettning. Efter att urladdningarna upphört ses en postiktal fas med medvetslöshet och slapphet även i sfinktermuskulaturen ev. med urin- och faecesavgång. Postiktal konfusion/trötthet kan pågå från minuter till flera timmar.

Differentialdiagnoser: Syncope, psykogena anfall, hyperventilation, arytmi, vasovagal reaktion, narkolepsi, kataplexi, migrän, hypo-/hyperglykemi, abstinenskramper, TIA, hjärntumör, dyskinesier, infektion, parkinson plus, serotoninergt syndrom.

Utredning: Anamnes för att utesluta utlösande faktorer som feber, sömnbrist, skalltrauma, intoxikationer. Anamnes från någon som  sett anfallet. Inte ovanligt att ett EP- anfall  är debutsymtom vid hjärntumör. Neurologstatus inkl ögonbotten, Hb, LPK, CRP, elstatus, leverstatus, P-glukos, ev. EKG, EEG (ev. sömn-EEG) och ev. datortomografi eller MRT. Utredning av eller i samråd med neurolog. Krävs mer än ett anfall utan yttre utlösande faktorer för att sätta epilepsidiagnos. Vid ett oprovocerat krampanfall får 60% inget ytterligare anfall.