Definition: Det finns ej fullständig konsensus betr diagnoskriterier. Kallas även ”inflammatorisk muskelreumatism”.

Orsak: Okänd. Troligen immunologisk reaktion. Kvinnor drabbas tre gånger oftare än män.

Symtom: Relativt hastigt insjuknande med symmetrisk stelhet och värk i proximal muskulatur, skuldra, bäcken, armar, lår. Vanligt med bilateral skulderbursit. Morgonstelhet. Allmänsymtom som trötthet, avmagring,  matleda, subfebrilitet är inte ovanligt. Sällan insjuknande före 60 års ålder.
Ofta anses att pat  med PMR skall:
- Vara över 50 år
- Uppvisa > 1 månads värk/stelhet i minst två av tre regioner (axlar och överarmar, höfter och lår, hals och bål).
- Ha SR > 40 mm (ofta tresiffrig). ( kan vara normal vid debut för att senare stiga).
- Ej ha annan sjukdom (frånsett temporalisarterit).
-      Uppvisa påtaglig symtomlindring inom några dagar på prednisolonbehandling enligt nedan
Kan förekomma samtidigt med närbesläktade temporalisarteriten.
Differentialdiagnos: Temporalisarterit (huvudvärk och/eller ögonsymtom till skillnad från PMR, se avsnittet Temporalisarterit). Malignitet (tänk ff.a. på myelom, lungcancer, hypernefrom och metastaser från prostata- eller bröstcancer).  Nackmyalgi. Cervicalgi. Artros. R.A. Polymyosit. SLE. Fibromyalgi. Hypotyreos. Mb Parkinson. Elektrolytrubbningar. Infektion. Diabetes. Depression.

Status: Patienten kan uppvisa ett normalstatus på mottagningen, men kan också ha en stelhet och ömhet i proximal muskulatur (skuldra, överarm, höft, lår). Ibland subfebril.

Utredning: Klinisk diagnos. SR kan vara måttligt till kraftigt förhöjd liksom CRP (följs). Klinisk bild av PMR med normal SR- kontrolleras med S-CRP. Lågt/sänkt Hb p.g.a. inflammationen. S-elfores visar klar aktivitet. ALP ofta förhöjt. TSH, elektrolyter, P-glukos, CK. Ev. temporalisbiopsi. Snabb symtomlindring och sjunkande SR efter insatt kortisonbehandling om korrekt diagnos.