 |
 Huvudmeny |
|
|
| Beställ |
|
|
| Bra länkar |
|
|
| |
Antal Besök
| 2010: |
4 081 630 besök |
| 2009: |
2 617 022 besök |
| 2008: |
2 317 772 besök |
| 2007: |
1 740 169 besök |
| 2006: |
1 604 204 besök |
|
|
|
|
|
Informationen på denna hemsida är avsedd för läkare
och annan sjukvårdspersonal.
|
| |
| « Tillbaka |
Skriv ut |
Appendix: Aktualiteter Hemsjukvård
|
Nutritionssond genom magen. PEG. Witzelfistel. Knappsond.
|
| Uppdaterad: 2005-12-06 |
 |
Duodenal/ventrikellsond används för att möjliggöra enteral näringsbehandling under kortare tid. Välj en tunn sond, 80-120 cm lång.
Skölj sonden med vatten så att den glider lättare. Mät med sonden anståndet från patientens nästipp till naveln, detta mått motsvarar ungefär den längd som sonden skall matas ner. Se till att patienten har huvudet rakt fram med blicken rakt fram. Patienten kan sitta eller ligga. Informera noga, be en medhjälpare ge patienten uppmärksamhet och stöd. Bedöva med 5-10 ml Xylocaingel 2% i utvald näsborre. Låt verka 5 min. För in sonden, med sin fjädermandrin väl fixerad i fattningen, genom näsborren. När sonden når svalget uppmanas patienten svälja, mata samtidigt ner sonden ytterligare. När sonden kommit ner till den markering som motsvarar planerat läge dras fjädern ut. Fixera sonden provisoriskt. Spruta med injektionsspruta ner lite luft i sonden (liten kopplingsnippel ligger i förpackningen) och auskultera med stetoskop i epigastriet. Det skall höras ett tydligt bubblande, annars ligger sonden fel. Vid tveksamhet om rätt läge skall sonden inte användas förrän sondläget kontrollerats med röntgen.
PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi) är när en nutritionssond med hjälp av gastroskop sätts via bukväggen. En liten stopplatta eller vätskefylld ballong inne i ventrikeln håller den på plats. En yttre ?xeringsplatta förhindrar att den åker in.
Witzelfistel är när en nutritionssond anläggs genom en liten laparatomi i narkos från magens utsida till magsäcken. Vätskefylld ballong på insidan av magen håller sonden på plats. Yttre ?xeringsplatta förhindrar att den åker in.
Knappsond/gastrostomiport kan ersätta PEG-sonden när en vävnadskanal/-fistel efter några veckor har bildats. Lite lättare att sköta vid långtidsbruk. Samtliga nutritionssonder bör sitta kvar vid dödsfall så att magsäcksinnehåll ej läcker ut.
Indikationer: Svalgpares, obstruktion i esofagus eller kardiapmalnutrition, mm. Förutsättningar för nutritionssond är fungerande mag-tarmkanal och förväntat nutritionsstöd under en längre tid. Vid stroke och sväljningssvårigheter bör man vänta lite med fistel/PEG, eftersom en fungerande sväljningsfunktion ofta återkommer inom några veckor. Under denna tid kan patienten oftast nutrieras med duodenalsond.
Behandlingshjälpmedel: Förskrivning av sondvälling sker via livsmedelsanvisning, se detta avsnitt. Förskrivning av behandlingshjälpmedel, tillbehör till dessa samt förbrukningsartiklar för att tillföra sondvällingen som droppställning, infusionspumpar, sprutor, infusionsaggregat, omläggningsmaterial görs av behandlande läkare och/dietist enligt lokala anvisningar. Vid behov av längre tids artificiell nutrition bör dietist kopplas in. Sondmaten måste beräknas så att patienten får i sig rätt mängd näring, rätt mängd fibrer, rätt mängd vatten o.s.v.
Sondmatning: Individuell dosering gällande mängd och med vilken hastighet sondvällingen skall tillföras. Målet är att näringen helst skall tillföras enligt ett mönster som liknar vanlig måltidsordning. Näringen kan ges via droppaggregat med eller utan infusionspump alternativt 6-8 gånger/dygn för hand med sondspruta. 1ml sondnäring = 20 droppar. Om patienten mår illa eller kräks måste man ge näringen långsamt, i vissa fall kontinuerligt hela dygnet.
Sondmatning och skötsel av nutritionssond sker vanligen under ansvar av sjuksköterska som i vissa fall kan delegera arbetsuppgiften till omvårdnadspersonal. Sondmatning och vård av nutritionssond kan vara egenvård. Egenvård är det om patienten själv/närstående/personlig assistent som instruerats ansvarar för sondmatning och skötsel av sond. Om patienten har både nutritionssond till mage eller tarm och annan intravasal infart gäller särskilda försiktighetsåtgärder och ordinationer för närings- vätske- och läkemedelstillförsel i de olika infartsvägarna. (Se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 1998:25 om ansvarsfördelning inom den slutna hälso- och sjukvården vid sondmatning samt vid användning av intravasal kateter och epiduralkateter. Föreskriften handlar ff.a. om märkning av infartsvägar och sprutor för att förhindra förväxling). Omläggning dagligen eller vid behov av sondens fäste i bukvägg.
Läkemedelsbehandling i nutritionssond/PEG:
Före och efter läkemedelsgivning bör nutritionssonden spolas med c:a 50 ml ljummet vatten. Anpassa läkemedlen genom att i första hand använda mixturer eller vattenlösliga läkemedel. Om krossade tabletter används så kan de blandas med yoghurt eller dylikt och sprutas direkt in i sonden. Trög?ytande läkemedel kan spädas.
Problem/komplikationer vid PEG:
PEG åker ut: En ny sond måste sättas in i hålet så fort som möjligt. Hålet kan annars dra ihop sig på 4-8 timmar! Använd en vanlig urinkateter och kuffa med 5 ml NaCl. Fixera katetern med häfta eller en kateterklämma så att den inte åker in! Kontakta närmaste vardag den sjukhusenhet som anlagt fisteln för vidare åtgärd. Om det inte går, spola med 2-5 ml vatten eller kolsyrad dryck av något slag. Nutritionssonden måste bytas om stoppet kvarstår, se ovanstående. För att förebygga att nutritionssond med ballong glider ut rekommenderas regelbunden kontroll av ballongvätska varannan vecka. Omkuffning sker med sterilt vatten enligt tillverkarens anvisningar.
Stopp/tröghet i sonden: Ofta är anledningen läkemedel/sondvälling. Men det kan också vara knickbildning. Prova först att manipulera lite med katetern. Om det inte går försök att spola med 2-5 ml vatten/vichyvatten. Nutritionssonden måste bytas om stoppet kvarstår, se ovan.
Läckage: Kontrollera nutritionssondens läge genom luftinsprutning och auskultation med stetoskop. Vid för stort avstånd mellan magens utsida och den yttre ?xeringsplattan justeras så att avståndet är c:a 3-4 mm. Bör kontrolleras dagligen. Lite läckage är ganska vanligt och kan accepteras.
Infektion: En viss rodnad någon millimeter runt sonden är vanligt. Om vårdpersonalen noterar att rodnaden ökar eller att det tillkommer lokal smärta skall läkaren undersöka patienten och bedöma om hudinfektion tillstött. Vanligen krävs antibiotika systemiskt efter odling. I avvaktan på odlingssvar kan behandling inledas med t.ex. Heracillin 750 mg x 2.
Smärta: Vid buksmärta i samband med sondmatning måste man misstänka att sonden ligger fel eller att infektion tillstött. Patienten måste undersökas av läkare innan mer näring tillförs. Vid tveksamhet bör patienten röntgas med konstrast i katetern.
Fördjupning:
Ansvarsfördelning vid sondmatning samt vid användning av intravasal kateter och epiduralkateter:
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 1988:25.
Livsmedelslag: Svensk författningssamling, SFS: 1971:511.
Statens livsmedelsverks föreskrifter om livsmedel för särskilda näringsändamål: SLVS 2000:14
Statens livsmedelsverks föreskrifter om livsmedel för speciella medicinska ändamål: SLVS 2000:15
Behandlingssektionen tar ca 100 sekunder att ladda ner.
Önskar ni prenumerera på en snabb version utan begränsning klicka här.
|
| |
|
|
|
|
|
