Orsak: Oftast djup ventrombos i ben från vilken en eller flera embolier lossar och som efter passagen i höger hjärthalva fastnar i aa pulmonale. Primära tromben hittas i regel ej. Riskfaktorer som vid DVT, se avsnittet Djup ventrombos i detta kapitel.

Symtom:
Vid liten lungemboli: andningskorrelerad bröstsmärta, dyspné (”sänkt kondition”), pleuritsmärta, takykardi > 90, hosta, hemoptys, tecken på DVT.
Vid massiv lungemboli: akut insättande dyspné, takypné i vila, yrsel, synkope, nytillkommet förmaksflimmer, högergrenblock, T- negativisering i V1-V4, högerkammarsvikt, chock. Ev hemoptys. Dessutom ofta feber = 38, oro, ångest. Ev. mors.
Atypisk bild: Oklar feber, oförklarliga arytmier, svimning. Pat som behandlas för andra sjukdomar (ex v hjärtsvikt, KOL, postoperativ vård) och som plötsligt försämras utan att grundsjukdomen förvärrats skall misstänkas drabbad av lungemboli.

Differentialdiagnos: Revbenssmärta. Pneumotorax. Pneumoni. Bronkit. Astma. KOL. Hjärtinfarkt. Hjärtsvikt. Lungödem. Perikardit  Hjärttamponad. Aortadissektion/- aneurysm. Sepsis. Lungtumör. Blödning. TBC. Ektasier. Subfrenisk abscess.

Utredning: Andningsfrekvens, syrgasmättnad (ofta sänkt). EKG (är ofta normal men där kan ibland ses nytillkommet förmaksflimmer, högergrenblock, T- negativisering i V1-V4), temp, Hb, LPK, TPK, CRP, SR, PK, APTT, Kreatinin. Lungröntgen (i typiskt fall kan ses bilat pleuravätska med flera basala infiltrat. Lungröntgn är dock ofta normal-  men uteslut malignitet! ).
D-dimer används för att utesluta lungemboli vid låg klinisk misstanke.
Vid hög klinisk misstanke Datortomografisk lungangiografi (DTLA) som blivit förstahandsmetod för säker diagnos. Alternativ är  pulmonalisangiografi eller scintigrafi. Ev komplettering med ekokardiografi.

Enligt egen erfarenhet: Skärpt uppmärksamhet betr nyförlösta !! (leg sjuksköt. Linda Bark, Göteborg)